tisdag 31 mars 2009

Kungliga djurgården

Idag var jag och båda doggsen på kungliga ddjurrrgååååården för apporteringsträning och "bara vara-träning". Först gick jag en kort promenad med båda hundarna i skogen och de fick hoppa och busa lite, sen satte jag Joy i bilen i den röda hårda tygburen som hon hatar och så tränade jag apportering med Speja på ängen intill.


Jag lade upp det så att jag först körde lite närsöksträning med godis för att få in nosjobbet, sen lade jag ut bollar på samma lilla sänka där godiset legat, och gick och lade ut två andra områden.
Sedan skickade jag lite olika till de två områdena, raka linjetag, linjetag med stopp och vinkling till det andra området, linjetag med stopp och fortsätt ut och varvade det med kort skick bakåt eller åt vänster/höger till närsökssänkan.

Speja jobbade fint på linjetagen och på tecken, och hon gjorde det hon skulle på närsöket. Jag tycker det är så svårt med närsök! Jag får henne inte att söka lika engagerat efter bollar/dummies som efter godiset oavsett om jag som idag gömde dem rejält under löven! Det blir också larvigt enkelt när hon vet exakt på vilken fläck det är, samtidigt, om hon inte vet så letar hon inte med särskilt bra "tryck" heller och lätt lite för stort...och då får man bråka vilket jag inte vill! känns som ett litet moment 22 tyvärr.


Efter att Speja fått jobba så satte jag in henne i bilen och tog ut Joy. Känns verkligen att det är viktigt att ge henne ensamtid i alla olika sorters miljöer och områden! Hon är en framåt dam, men inte alls på samma sätt när mamma Speja är med som när hon är själv. Just nu försöker jag jobba på att hon inte ska vara riktigt så självständig som hon är. Hon får beröm när hon stannar och när hon kommer till mig, vilket hon ju gör med jämna mellanrum. Vi tränar också inkallning och lite sitt/stanna kvar. Idag tror jag vi slog avståndsrekord utomhus med ca 10 meter mellan oss, hi, hi! Gäller bara att komma ihåg att gå tillbaka och berömma henne på plats, idag kom jag på mig själv i absolut sista sekund att det ju var det bästa att göra.


Vi tränade också lite koppelgående och lite "närsök". Det är egentligen ingen avancerad övning alls, bara instinkt, och vi har kört den några få gånger hemma på vardagsrumsgolvet. Nu droppade jag ett tiotal små pellets i det långa gräset medan hon satt och sa sedan varsågod. När hon letar intensivt med kluckande nosljud och viftande svans så blåser jag närsökssignalen i pipan och berömmer/varvar med bra/söök. Om en stund (några veckor/månader/år!!!) hoppas jag att hon ska koppla ihop vad hon gör med nosen med signalen!
En sån enkel grej, som jag aldrig kom mig för att göra med Speja...

En fundering har jag dock gällande träningen av den lilla damen. Jag upplever att hon är himla smart och att det bitvis blir ganska mkt "godismaskin" av mig. Joy springer omkring, får infall, springer hem till mig, jag berömmer och ger en godbit... och så fortsätter det. Jag har helt enkelt svårt att veta hur annat jag ska berömma. Självklart varierar jag med klapp och kel, men det är ju inte riktigt lika hett som godis! Kampa kan man ju alltid göra, det tycker hon är skoj, men jag har inte gjort det så mkt, i alla fall inte utomhus i samband med kontaktövningen. Idag hade jag med mig en boll som hon fick se och ta, men den blir det ju lite "apportering" över och även om jag inte vill erkänna det så blev jag lite störd när hon tappade intresset för bollen efter en kort stund och typ tyckte att gräset var roligare.

Tips?

3 kommentarer:

Åsa sa...

Här är några förslag. Kan användas till båda vovvarna, du varierar genom att göra det enkelt/svårare, beroende på förkunskaper och motivation.

Låtsas gömma godis/boll/dummy, låt de små raringarna jobba för mödan lite! Vänta lagom länge (viktigt att de inte kroknar) och droppa en boll/godis/dummy utan att de ser som de får hitta. Jakten/intensiteten i söket är ju det vi vill åt. ju duktigare de blir, ju svårare övning kan du göra. I början med lilla pinglan blir det såklart jättekort tid.

Använd dig av "lång näsa" när du tränar (all träning). Om hunden inte riktigt anstränger sig håller du fram en godisbit/leksak (eller vad hunden nu gillar bäst) framför nosen och säger lite retfullt t.ex. "nä du, bättre kan du, kom igen nu!", eller något annat peppande. Jag lovar dig att du strax får en högmotiverad vovve!

Har du en hund som bränner på för mycket ska du se till att belöna lugnet. Känner du till Eva Bodfälts ryggsäcksövning? Du sitter på huk med hunden mellan dina ben, med ryggen mot dig. Håll fast så länge den rör sig, tala lugnande om du vill, men släpp den inte förrän den är helt stilla och lugn. En jättebra övning för aktiva valpar! Bra sätt att få dem att gå ner i varv och man belönar alltid passivitet och lugn.

Jobba mot avgränsad yta (staket, stor sten, bergvägg etc), gärna med lite uppvuxet gräs så det inte blir för lätt att se. Då lär de sig att ligga kvar tightare och inte fara ut i för stora svängar.

Använd dig själv som belöning! Att busa/brottas/tumla omkring med hunden kan vara bästa belöningen, t.o.m. bättre än godis.

Lycka till!

/Uppsalaflocken

Åsa sa...

Glömde en grej! Om Speja gillar godis bäst tror jag inte du ska börja med godiset, då blir allt annat "B" i jämförelse. Jag skulle börja i andra änden och låta henne jobba sig uppåt - med godiset som "la grande finale". Fast i korta pass till att börja med förstås, inte en låååång kedja som ska sluta med en pluttegodis. Då tappar hon nog sugen. Börja enkelt och utöka sedan varefter hon börjar fatta.

Bara ett litet tips!

Sofy sa...

Tack Åsa! Kanonbra tips!!