Hälsningar från Sälen

Sälen- på väg!

Jag och prinsen packade bilen och boxen. Det kändes nästan som gamla tider när minst åtta par skidor skulle få plats när vi åkte mot diverse tävlingar. Nu var det bara sex par, men det räckte. Den där logistiknerven har legat i träda ett par år! Prinsen, som annars åker snowboard ska gå i skidskola hos mig hela veckan och valde modigt att inte alls ta med sig snowboardgrejerna. "Nu ska jag lära mig och inte kunna välja att låta bli" är hans teori. Modigt!

Missa nu inte systrarna Kallur som hörs på P1 klockan 13.00, perfekt förströelse i bilen på väg norrut.

Prinsen geekar sig med sin nya termosmugg, en efterlängtad julklapp! (vissa är enkla att hålla nöjda!)

Vilka av er ska åka skidor de närmsta dagarna?

Nytt besök hos valparna

5 dygn gamla valpar! Den gula hanen har fått mycket pigment och har svart nos och svarta trampdynor. Vi hoppas att tiken följer efter i hans spår...nosen har mörknat men tassarna är fortfarande babyrosa. Hon kallas numera "babe" - efter den lilla grisen!

Spejas mjölk har runnit till bra och valparna äter och sover. De vårdas ömt och är så fina så!

Vinnaren av valp-vadslagningen

En erfaren medfödare ställde skåpet; och det rejält!

" Jörgen sa...Söndag den 21/12 på morgonen kl 04:45 kommer den första av totalt 7 valpar./medfödaren. Kommentaren lämnad den 18 december 2008 21:00"

Kaffe och te-paus kl 05:31.

Första valpen av 7 tittade ut ca 04.35. Med tio minuters felmarginal var det ingen tvekan om vem som tar hem vinsten!

(Om det stannat på 6 valpar så skulle Liselotte "totten" ha vunnit. Då hade hon inte bara rätt på antal valpar utan också på könsfördelning. Sen kom sista hanen och Jörgens vinst var odiskutabel.)

Grattis!

Jörgen, du vinner ett exemplar av boken Cathrine Schucks sunda söta (eftersom jag vet att du är en gottegris! och jag dessutom vet att det finns planer på att göra dig sockerfri...)

Vi är här nu!

7 valpar, födda den 21 december med start 04.35.
4 hanar, varav tre svarta och en gul.
3 tikar, varav två svarta och en gul.

Speja bäddade i valplådan vid åttatiden på kvällen. Det andades tungt men vi såg inte så mycket av några värkar. Gick mer eller mindre ( jag mer, Anita mindre) och lade oss vid halv elva-tiden.

Ca 01.30-02 gick jag upp igen och gjorde Speja och Anita sällskap. Snart ökade sammandragningarna och det blev mer värkarbete.

Första valpen, en hane, kom med bakändan fram efter ca en timmes tufft värkarbete. Speja fick jobba hårt. Efter lite hjälp från Anita med navelsträngen tog hon bra hand om valpen. Jaha, är den min?

Baby boy nr 1.

Lite oroligt, lite lugnt, så såg det ut i valplådan under de dryga 45 minutrarna vi väntade på nästa valp. Speja fick för sig att när hon rörde på sig var hon tvungen att flytta med valpen och plockade därför upp den i munnen. Eftersom hon inte helt bestämde sig för att ligga still blev det en hel del plockande, men efter lite lugnande samtal så blev det stilla igen.

Valp nummer två var en svart tik.

Tredje valpen, Speja höll schemat på minuten, var en tik till. En GUL! Oj vad vi blev förvånade! Nu hade Speja full koll på vad alt gick ut på och bet själv av navelsträngen och fixade med valpen. Helhäftigt att se henne ta dem till sig så på sekunden.

Valp fyra var en hane igen, svart, och föddes ytterligare ca 45 minuter efter nummer tre.

Valp 5, en gul hane!
Den stackaren kom till världen under tillropet "Jörgen, nu kommer det en felfärgad till!". Det är ju inget fel alls med gula valpar egentligen, de är så fina så, men på något sätt så känns det som att jaktlabbar är svarta, det är den självklara känslan!

Efter valp fem blev det ett längre avbrott. Speja tog hand om sina valpar jättefint och de diade bra och ganska direkt allesammans.

Valp nummer 6, en ganska liten svart tik. Vi höll andan medan den gnuggades med handduken direkt efter födseln. Både jag och Anita andades ut när den skrek till och började pipa. Phu. Av någon anledning så kändes det som mycket längre som den var tyst även om det säkert bara rörde sig om någon sekund.

Lugn och ro i valplådan.

Jaha. Är vi klara nu eller?
Nja, vi tvekade och väntade och funderade.

Till slut såg vi fler värkar på antågande och med kortare intervall mot de övriga valparna (men fortfarande ganska väl tilltagen tid) dök valp nummer 7 upp. En svart hane!

Där var samlingen komplett och ett stort lugn kom över valplådan. Det var skillnad på känslan efter sjätte och sjunde valpen, det var verkligen som att Speja sa, "nu är jag klar!" låt oss koppla av helt och fullt nu.
Den nyblivna modern tvättade och fixade med sina små med en känsla som övertygade. Tänk att de vet så exakt hur de ska göra! De små valparna är verkligen helt hjälplösa, men har huvudfunktionen inställd från start; mat! Trampande fötter mot juvret gör att mjölken rinner till och de kravlar sig fram mot sin mamma som små värmestyrda robotar.

Vid elva-tiden var alla valparna vägda och markerade med ett kännetecken och Speja hade fått gå ut för att kissa. Oj vilken fart det var på henne när de vände hem och in igen! Hanarna vägde 510 och 490 gram (två av vardera) och tikarna vägde in på 440, 430 och 520.

Valpkullen kommer döpas efter Whiskysorter på L. Eller hur regeln nu är... bokstaven L är i alla fall den som gäller. Vill ni överklaga är det min Prins som ska övertygas först. Vår valp heter Thorsvi Laphroaig efter Anders favoritwhisky.

Filmen är lite mörk, men man ser ju de gula i alla fall!

Sammanställning

Åh vad många som vill vara med och tävla! KUL!

En enkel sammanställning visar att 5 0ch 4 valpar är en högoddsare. Varken Malin eller Andréa har någon konkurrens gällande att vinna priset i så fall.

Tuffast konkurrens har vi som tror på 7 valpar, vi är hela nio stycken till antalet och de allra flesta av oss (8 av 9) tror att valparna dyker upp den 21/12!

Fyra stycken tror på 8 valpar, tre stycken vardera tror på 6 eller 9 valpar och bara två tror på 10 små liv, vilket jag kan tycka är lite tur.

Vadslagningen är nu stängd på bloggen, men inget hindrar att ni låter tävlingen fortsätta hemmavid!

Senaste nytt!

Spejas temperatur har gått ner rejält och hon har börjat visa tecken på orolighet. Jag åker ut till kennel Thorsvi i eftermiddag om inte Anita ringer dessförinnan.

Valpvadslagning!

Frukost till stearinljusets sken.

Det börjar dra ihop sig för valpvadslagning.

Ett fint pris väntar den som lyckas pricka:

1) rätt antal valpar.
2) kommer närmast tidpunkten för när första valpen ser dagens ljus (eller nattens mörker).

Basic facts som kan vara till hjäp eller förvirra:

"Normalt" att valpa mellan dygn 58-63. I litteraturen beskrivs oftast att en tik är dräktig 61-63 dagar. Speja parades den 21 oktober och har gått fulla 63 dygn den 23 december.

Spejas mamma Java har fått tre kullar och Spejas 1,5 år äldre helsyster Lystra (ur annan kull alltså, men med samma mamma och pappa) har fått en kull;

Java kull 1: dygn 58, första valpen född 12:20

Java kull 2: dygn 60, första valpen född 06:15

Java kull 3: dygn 62, första valpen född 18:45

Lystra: dygn 59, första valpen född 06:45



Skriv din gissning i kommentarsfältet så deltar du i tävlingen!

Speja, dygn 58, foto: Norrblom

Väskan är packad

Idag tar jag med mig en väska till jobbet att ställa i bilen i garaget. Väskan innehåller andra kläder än kontorsoutfiten, en handduk och en necessär. Bilen är tankad och jag står på standby.

Anita; du kan väl berätta för damen att jag har ett sista möte på jobbet klockan 13 i morgon torsdag, efter klockan 14 är jag således helt tillgänglig för valpning! Kommer valparna dessförinnan får jag anmäla mig för vård av sjukt barn eller något!!!

Valpledighet

När jag fick hem Speja var jag student med sommarlov. Den sommaren är den enda sommaren sedan jag var femton som jag inte jobbade de allra flesta veckorna. Vi hade underbara, ljuva och lata dagar där vi lade grunden till en livslång vänskap och vår tillit till varandra.


I somras tog jag ut 5 dagars semester ( 2 veckor blir det ju med helgerna) och valde att spara resten av dagarna för ett kommande valpliv. Jag har vetat att den kommande planen med 3-4 veckor fullt lediga dagar med valpen och sedan lite jobb hemifrån/valp med på jobbet veckorna därefter inte på något sätt är optimal, men jobba måste man ju och två hundar har bra sällskap av varandra. "Det löser sig-jag löser det"

Igår blev jag varslad med uppsägning den 1 januari. Två månaders uppsägningstid på det ger att jag gör min sista dag på mitt nuvarande jobb den sista februari, ungefär samtidigt som Speja kommer hem med valpen i släptåg. Jobbframtiden är sedan oviss vilket både skrämmer och utmanar. Inte till lika delar, jag var egentligen på väg att byta jobb men hade tänkt att det skulle ske i maj/juni eller efter sommaren. Planen på att byta tillvaro fanns således redan, men jag hade tänkt få lite mer tid att hitta något optimalt och att anpassa bytet efter mig och efter oss. Med två hundar måste jag tex jobba nära hemmet, eller få ha möjligheten att ha dem med på jobbet vilket skulle kunna bli en utmaning. Jag hade dessutom tänkt fundera lite kring exakt VAD jag vill fortsätta inom för bransch och göra efterforskningar och planer kring framtiden.


Att vara utan jobb i mars är i sig ingen katastrof, jag hade ju ändå tänkt vara ledig! Semesterdagarna tas nu istället ut i betalning och hjälper till viss del. Jag uppfyller kriterierna för att få högsta möjliga ersättningen från a-kassan och skulle det bli så att den behöver nyttjas så klarar vi oss okej med de inkomster vi får. Kanske är det bra det här? Jag kan vara ledig något längre än det var tänkt, kan börja ny anställning i maj och lägga en längre och stadigare grundtrygghet och visa valpen hur livet ska levas? Den enda nackdelen är ju att det de facto är lite lättare att få ett jobb när man redan har ett, särskilt i nedåtgående ekonomisk trend. Jag kan heller inte vara lika kräsen på att det jobb jag ska ha härnäst är det "perfekta" för min karriär - vad det nu är?

Hursomhelst. Det kan bli ganska bra och jag kan, om jag sköter mina kort rätt, både få ännu en ljuvlig valptid som är längre än vad det var tänkt och en bra nystart på mitt jobbliv.

Risken jag kalkylerar med är om jag skulle söka och få ett toppenjobb för tidigt och som inte går att styra och därför behöva tacka nej pga valplanerna, eller om jag upptäcker att det är svårare än svårast att få ett sådant jobb som jag vill ha när jag vill ha det. Å andra sidan...räntorna ska betalas och jag har aldrig varit en sådan som inte hugger i när och där det behövs.

Viktigast just nu:

"Varje tanke jag har om verkligheten skapar antingen glädje, inspiration, nyfikenhet och balans i mig, det vill säga lycka

eller någon form av störning, irritation, oro
eller försvagning i mig, dvs olycka."

"Jag väljer själv hur jag förhåller mig till verkligheten.
Mina tankar är skapande.
På så sätt kan jag påverka min verklighet."

Återförening

Vi åkte och kikade en stund på den årliga viktiga tävlingen om den gyllene anden. I skrivandets stund vet jag inte vem som apporterade och förde vassast, men jag ska snart uppdatera mig på den detaljen. Efter vi fått instruktioner och sett en del snygga markeringar vände vi åter mot Enköping och Storsten. Äntligen skulle vi få se vår egen guldklimp igen!

Det skälldes inifrån, Speja verkar ha tagit Storsten till sitt hjärta för hon lät riktigt farlig... När vi väl var inne och stod i hallen uppstod en stunds förvirring innan hon liksom kopplade att det var VI som var där, på helt fel plats! Sen blev det kramkalas i hallen!

Och promenad en sväng på vägen och ner i skogen. Mysigt! Nu fick jag se med egna ögon att hon fortfarande är toppenpigg.
Hemma igen blev det mer mys, vi drack en kopp te (på köksgolvet, ha, ha) och kelade och kände efter valparna. Då och då kunde man faktiskt känna små små förändringar och rörelser som inte var Spejas andning.

Knähund!? Joho då!

Det spänner rejält på magen och man ser att Speja nu börjat tappa hår på magen så att det ska bli enklare för valparna att komma åt mjölkbaren.

Ljus i mörkret

Gick förbi en affär som helt enkelt har "lite av allt" i går. När jag varit inne där någon gång förut har jag sett enstaka hundprylar och nu när det var 70% rabatt på hela sortimentet var jag ju tvungen att ta en titt. Med mig från butiken fick jag det här reflexhalsbandet i juste valp-size!

Jag kommer ha retrieverkoppel på minstingen, men det kommer säkert vara mörkt ute på eftermiddagarna och kvällarna även i februari och mars, då är det ju bra om valpen syns. För 6 kronor var det inte mycket att tveka om!

Bananas!!!

I'm going BANANAS!

Kolla in hunden! Hur många valpar gömmer du där inne? 14??!!

foto: Norrblom

Där satt den!

När Speja vilar sig i form och fokuserar på att få fram nya förmågor kan man drömma sig tillbaka till fina stunder:

http://fialuttalej.blogspot.com/2008/05/off-topic-men-helt-underbart.html

Förvirrad?

Under kategorin: "Det är inte lätt när det är svårt"

Var precis inne på Maria Sundbergs hemsida och kollade under aktuellt: "Öppna träningar kommer att hållas även under vintern, så länge det inte är alltför kallt eller alltför mycket snö.
KOMMANDE TRÄNINGAR & KURSER
20 dec Markering/Dirigering, kl 12-15, Ånhammar
3 jan Dirigering fortsättning, heldag, kl 9-16 Svartbäcken"

ÅH, Perfekt! Då kan jag vara hemma, Det blir perfekt träning för oss!


...


...?

(foto Norrblom. Dräktig Speja med beräknat valpningsdatum mellan 18-24 december)

Ehhh... stopp ett tag, hur tusan tänkte jag nu?

puppies

(foto Norrblom. B1 kullen, Loke/Java)

Längtan efter Speja blir inte mindre när Anita rapporterar om fosterrörelser på hemsidan. Usch. Hon tror säkert att jag övergett henne. Speja alltså. Dagarna är fulla av jobb och träning och middagar och rivningsarbete som avstannat och glöggmys så jag är rädd att jag inte kommer loss i veckan trots allt.

Kan det inte vara söndag snart?

Köket:

Igår hade vi en rörmokare hemma för att kolla om vi kunde dra om vattenrören innan stambytet och förbereda. Det kunde vi inte. Tanken var ju att vi skule riva, slipa, spackla, bygga och ställa iordning och sedan invänta stambytet. På det sättet skulle det vara så gott som klart långt innan valpen kommer. Nu kanske vi får ändra planen. Rörmokaren kom med en bra synpunkt:

"Det är inte så kul att göra klart om det blir något förstört när hantverkarna är här. I ärlighetens namn är vi inte de som är mest försiktiga, går man förbi 55 gånger om dagen med verktyg kan det lätt bli att man kommer åt någonstans och det blir repor på det nya. Jag skulle vänta om jag var ni. "

Jaha. Nu har vi tänkt om lite. Vi river klart sånt vi inte behöver ha just nu, funderar vidare över kakel/färg/tapet. Inhandlar vitvaror. Letar bänkskiveleverantör. Sen inväntar vi den 9 januari. Det är datumet då alla offerter på stambyten ska vara inne till föreningen. Föreningen har som mål att dra igång så snart som möjligt efter den 9:onde och det ligger med som önskemål i offertunderlaget. Kanske, kanske, kanske kan de komma igång i januari. Jag har bönat och bett om att vår lägenhet ska ha hög prioritet när det börjar bytas stammar. Nånstans ska man ju ändå börja, varför inte hos oss!? Om vi då har spacklat och slipat väggarna kan vi sedan måla och sätta in det nya köket i mitten på februari och ändå ha det klart till valpen och Speja kommer hem. Om allt är förberett och finns på plats borde det kunna gå undan...

Jag vill verkligen inte ha igång jobbet samtidigt som jag får hem valpen o Speja. Ingen bra och lugn och trygg miljö med massa bankande och folk som jobbar i lägenheten. Samtidigt inte heller kul att iordningsställa ett nytt fint kök och så blir det repor/går sönder saker och bråk och strul med hantverkare.

Snälla tomten!

När säcken öppnas vill jag gärna öppna paket med följande innehåll:

*Apportkastare
*Gamebag
*Väst med ryggficka

(och så behöver jag ett längdpaket med längskidor och pjäxor till, men det är inte så hundrelaterat)

Eller en ny bil. Högst hundrelaterat- några frågor på det?

Julstök

Igår julstökade jag och fick till tre sorters tryffel och tre sorters knäck.

chili/lime tryffel med vit choklad
chili/kakao tryffel med mörk choklad
chili/kakao tryffel med mörk choklad doppad i kanel

Vanlig knäck
Pepparkaksknäck
Saffransknäck

Köket är på väg att monteras ner...Prinsen tycker inte det är så viktigt med julstämningen, men jag envisas med julstjärnan. Vet inte om jag är så nöjd med upphängningen direkt, men men!

Skafferi á la flyttlåda.

renovering

Speja gillar sitt liv i Enköping. Nu har hon till och med fått en egen stor låda och nästan ett helt eget rum. Tur att vi uppdaterar hemmavid vi med!

Hemma river vi kök och brottas med planeringen av detsamma samtidigt som det mesta motarbetar oss. Stambytet som vi skulle få dispens att göra i egen regi har vi fått avslag på eftersom föreningen nu plötsligt fått tummen ur och ska upphandla det till våren. Resultatet är att vi kan riva och göra all grund. Vi kan köpa det nya köket,montera ihop men inte helt sätta på plats. Vi kan dra nya rör och koppla på de gamla vattenrören. Vi kan dra ny el som inte är inkopplad på systemet. Nuvarande elledningar räcker inte till för att installera nya vitvaror. Vi kan ta bort gasspisen men får då leva med två kokplattor. Kort sagt: det går lite dåligt.

Men det är ändå bättre att ha gjort klart allt "byggarbetarjobb" till slutet på februari och ha ett färdigt om än inte inpluggat kök. Att riva kakel, slipa golv, spackla väggar och montera ihop skåp med en liten liten liten valp mitt i alltihop skulle inte kännas bra. Då kan jag leva med att allt står färdigt och är sprillans, men att jag får kika på det i väntan på att föreningen får klart med elstambyte och byte av vattenrör.

Förresten har jag dåligt samvete för att jag inte har hälsat på Speja ännu. Kanske i början av veckan som kommer? Annars så ses vi absolut den 14 december, men dit är det ju över en vecka!!!

Bildbevis på dräktigheten

Det var inte så kul hos veterinären tyckte Speja. Jag tyckte dock att det var suveränt att se fyra små valpar och se fyra pyttepyttehjärtan som pickade snabbare än snabbt. Bilden är från den 20 november och har ju inte kunnat publiceras förrän nu.

Nej. Comhem har fortfarande inte fått tummen ur. En ny tid har bokats till den 15 deceember eftersom det inte ledde någonstans när de var här igår. (ja, det är helt otroligt!) Nu har vi fått låna en snäll grannes nätverk så vi kan surfa och betala räkningar och sånt där annat livsnödvändigt. Phu.

Jäkla kalender!

Förra året minns jag inte vad som hände, men något var det som gjorde att vi inte kunde vara med och tävla om den gyllene anden. Gå till www.norrblom.se och klicka på kalender för mer info.

I år är Speja högdräktig (?) (höglöp, höggravid är ju ord som fungerar...) och kommer valpa nära efter det stora eventet på Wij. Så nära att hon inte ens får vara med och titta! Jag börjar så smått tro att det är en konspiration. Jag tror också att jag får be om ett datum för år 2009 ganska snart så att jag kan fetmarkera i kalendern och planera december runt det stora slaget.

Jag som älskar att tävla! Och Speja som har varit i så bra form på slutet!
Å så kan vi inte vara med!!!

Nåja, nu ska jag sluta gnälla och istället fokusera på att jag faktiskt ska åka förbi och säga hej till de som får tävla. Att jag kan äta korv och dricka glögg. Kanske slänga en dummie och önska god jul till alla härliga människor och hundar. Efter det åker jag till Storsten och kramar Speja, ger henne lunch och lyssnar på magen. Åh, jag längtar!

Mutor

Att hinna:

-Riva kök (stambyte, dra om vatten, el, riva upp golv, slipa trägolv, riva skåp, spackla väggar)

-Bygga kök (Ett snyggt och praktiskt sådant. Som valptänder inte gillar)

-Läsa om lite hundböcker och uppdatera hjärnan på hur det är att ha valp.

-Komma fram till och skriva ner tecken, kommandoord och visselsignaler till valpen.

-Få prinsen att förstå vilka regler som gäller när man uppfostrar och utbildar en hund.

-Komma fram till och skriva ner en utbildningsplan att ha och stödja sig mot. (som självklart kommer att behöva revideras, men en plan är ju alltid bra att ha, även om planen säger "Ta det lugnt med apporteringen!")

-Städa undan prylar som inte bör tuggas på. Köpa några saker som kan tuggas på.

-Tänka över vårträningen för Speja och hitta en tävlingsplan.

Phu...tur att jag bakade lussebullar och pepparkakor igår så jag har nåt att muta kennelmamman med när hon ska hjälpa mig med allt detta! Så skönt att ha någon erfaren att luta sig mot när huvudet fylls av frågetecken om hur man bäst löser saker och ting.

(Okej då. Bygga kök räknar jag inte med att få så värst mycket stöd kring och högläsning är väl kanske lite sent. Städa får jag väl göra själv och investera i tuggleksaker likaså. Men i övrigt hjälper nog lussebullarna bra. De blev grymma!

Och ja. Jag är larvigt stolt. Inte för bedriften att baka lussebullar i sig, utan för bedriften att baka tre plåtar perfekta lussebullar i gasugn utan temperaturangivelse. Här gäller det att ha den rätta touchen, gissa, reglera i blindo, snurra plåten och mumla formler och inte för en sekund tappa koncentrationen eller uppmärksamheten på vad som sker i ugnen. Det är en svår konst och otaliga gånger har jag fått se mig besegrad. Muffins, tjockpannkakor, bullar och gratänger har åkt i soptunnan. Igår kväll var jag äntligen chef över gasugnen. YES!!!)