Ensamhunden Joy har genomgått en förändring. Hon visar nu sitt fulla register av de attraktiva egenskaperna. Hon väljer rätt, hon lyckas fokusera på en sak i taget (mestadels). Hon är kul. Hon är uppmärksam. Hon vill göra rätt. Och hon är fantastisk mysig när inget annat är ivägen och gör henne splittrad.
Efter samtal med bästa kennelmamman igår har jag tagit ett kliv till i Joys utbildning. Det är dags att hon får börja jobba. Idag var vi i Hagaparken och hämtade dummies i ett litet sök. En dummy så att det inte fanns något att byta med. Och så tränade vi stoppsignal på nära håll med godisbelöning. Kul tycker Joppe!
Hon visar spontana och fina upptag i full fart, men avlämningarna funkar inte som jag vill ha dem ännu. De fungerar heller inte inomhus, men de fungerar "tillräckligt" för att jag måste börja låta Joy jobba lite större. Det är det här med att hålla fast som inte fungerar riktigt, utan jag får dummyn på fötterna. Det lossnar säkert inom kort, det är jag övertygad om.
Mamma rapporterar att Speja njuter av livet och att hon får stanna så länge som vi vill ha henne där. Hm, klart vi vill ha vår fina tjej tillbaka, men ett litet tag till får Joy vara ensamhund och briljera med sina fina egenskaper!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Härlig läsning! :) Jopsan är en underbaring även som busfrö, på sitt eget sätt (och det är en del av charmen!)! :)
Felicitas: Jo, men det är faktiskt himla skönt att få känna sig nöjd och stolt och glad över en hund som uppför sig väl, istället för att vara mer eller mindre ständigt förbannad och missnöjd...
Hej ! Länge sen ... Bertil och jag tyckte vi såg dig i Haga-parken idag. Men det var nog fel för vi såg ingen hund :-) Hoppas allt är bra! Vi följer dig, Anders, Speja och Joy vet du. Tror det kan vara bra för Joy att få vara ensam-hund ett tag. Kram från oss i Kil som faktiskt är i Stockholm just nu :-)
Skicka en kommentar